Läckert eller hur? Ett stekt eller kokt ägg, omelett eller äggröra. Förutom att det är gott kan det också vara bra för din hälsa, visar ny forskning.
Visste du att det finns vetenskapliga bevis för hur man bäst tillagar ett kokt ägg? Och vet du skillnaden mellan vitt och brunt i mataffären? Och vilket som är bäst att köpa?
Forskning om ägg
”Ett ägg om dagen håller doktorn borta. Det är inte alls så det här påståendet ska låta (det är faktiskt: ” Ett äpple om dagen håller doktorn borta”), men det finns ett korn av sanning i ”ägg”-varianten.
Faktum är att denna välsmakande godsak, som vi har att tacka kycklingen för, innehåller vitaminer, mineraler och protein och är hälsosam. Och en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients visar att äldre vuxna som äter ägg en till sex gånger i veckan verkar ha en lägre risk för förtida död än personer som sällan eller aldrig äter dem. Scientias skriver också om detta. Att äta ägg mer än en gång i veckan kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och andra dödsorsaker.
Ägg innehåller hälsosamma näringsämnen
Resultaten visade att äldre vuxna som åt ägg en till sex gånger i veckan löpte 15 procent mindre risk att dö i förtid oavsett orsak. Dessutom var risken att dö av hjärt-kärlsjukdom 29 procent lägre jämfört med jämnåriga som aldrig eller sällan åt ägg (högst två gånger i månaden).
Forskaren Holly Wild förklarar att ägg är en viktig källa till näringsämnen. ”Till exempel B-vitaminer, folsyra, omättade fettsyror, fettlösliga vitaminer (E, D, A och K), kolin och olika mineraler och spårämnen. Dessutom är ägg också en enkel källa till protein och näring för äldre vuxna.”
Lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar
I studien tittade man också på om den totala kosten och konsumtionen av ägg spelade någon roll. Den övergripande kosten bedömdes av forskarna som ”låg”, ”medel” eller ”hög”. Vuxna med en ”medelhög” till ”hög” kost löpte 33 respektive 44 procent mindre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. ”Detta tyder på att ägg i en sådan kost kan öka den förväntade livslängden”, konstaterar forskarna.
Ägg kritiserades också tidigare ibland för sitt kolesterolinnehåll, men även den synen har förändrats med åren. Äggulan innehåller faktiskt kolesterol, vilket också kan höja LDL-kolesterolnivåerna i blodet något. ”Tidigare forskning visade att personer med högt kolesterolvärde löpte större risk att dö av att äta ägg. Därför tittade vi också på sambandet mellan äggätande och dödlighet hos personer med och utan dyslipidemi (medicinskt diagnostiserat högt kolesterol)”, säger Wild.
Ägg mer än en gång i veckan
För de flesta människor har ägg ingen negativ effekt på kolesterolnivåerna eller risken för hjärt-kärlsjukdomar. ”Faktum är att vi fann att deltagare med dyslipidemi som åt ägg varje vecka löpte 27 procent mindre risk att dö av hjärt-kärlsjukdom jämfört med jämnåriga som sällan eller aldrig åt ägg”, förklarar Wild.
Kort sagt: att äta ett ägg mer än en gång i veckan skadar verkligen inte. ”Våra resultat tyder på att om man äter upp till sex ägg i veckan kan det minska risken för dödlighet av alla orsaker och hjärt-kärlsjukdom hos äldre vuxna”, säger Wild. Enligt Nutrition Centre ingår 2-3 ägg i veckan i en hälsosam kost, medan vegetarianer kan äta 3-4 ägg i veckan.
Anmärkningar
Som med all vetenskaplig forskning finns det vissa förbehåll för denna studie. Detta beror på att äggkonsumtionen var självrapporterad och att typ av ägg, tillagningsmetod och portioner inte registrerades. Enligt forskarna skulle framtida studier därför ha nytta av att samla in mer detaljerade uppgifter om äggkonsumtionen. Antalet personer som konsumerade ägg dagligen i den här studien var litet.
Det är också viktigt att nämna att forskarna tittade på data från en ”potentiellt friskare grupp äldre”, säger de. Detta var data från en studie av äldre australiensare som lever självständigt utan kronisk sjukdom eller hjärt-kärlsjukdom vid deltagandet.
Dessutom kan det därför vara användbart att genomföra en annan studie bland en mer representativ grupp av befolkningen, säger forskarna. Detta är en observationsstudie; trots korrigeringar för förvirrande faktorer kan vissa effekter ha underskattats eller inte upptäckts.
